När tårarna faller..

Jag gråter för att du är borta.
Fast än att jag inte vet hur eller varför.
Kände dig inte alls bra.. Men du hade något speciellt..
Du hade ett leende som jag inte sätt på någon annan förut..
Men jag hoppas du har det bra i himlen. Och att du hälsar på ibland.
Jag tänker på att du aldrig fick säga adjö till din bästa vän, för att hon inte är hemma..
Och att hon inte hann säga Hejdå.
Jag vet hur hon känner sig, då jag varit med om samma sak..
Att någon son rest iväg, och får vara med om en del dåliga saker är inte rättvist!!
Jag saknar henne!
Vi har aldrig varit tajta, vi har inte jätte mycket minnen.
Men när hon reste iväg.. Så förstod jag hur mycket hon betydde för mig!
Det va som att de va min bästa vän som åkte iväg..
Så hela den dagen.. Varje gång jag såg ett flygplan tänkte jag på dig! Och de gör jag fortfarande. Även fast du varit borta i lite mer än en månad.

Om du läser detta. Så vill jag bara säga att jag älskar dig!
För alltid!<3