lördag 18 juni 2011

mitt skolår i 8;an

mitt skolår i 8an har verkligen inte varit på topp. mest på botten tror jag..  jag minns inte allt som hänt..
men före jul va det väl ganska bra däär på hösten. men vårterminen har varit åt helvete. jag viste att 8an va ett tufft år. men jag trodde nog inte att det skulle vara så tufft.. mina betyg i julas tror jag va bättre än dom jag fick nu.. alt har verkligen bara varit upp och ner. jag har inte haft ork till att plugga. för när jag kom hem så la jag mig och sov. och efter de käka jag och sen sov jag igen. då fanns det ju inte tid till att plugga. det är klart att det va tufft innan jul med.. men inte på samma sätt. det hände mycket mera nu på vårterminen.
det jobbigaste på hösterminen va att Maika lämnade världen.. känslan att jag aldrig mer skule få se henne i liv va så oerhört jobbig. men att samtidigt veta att on inte hade/har ont längre är en oerhört stor lättnad. men på något sätt har jag en känsla att jag kommer få träffa henne igen. och jag tror på de. för Maika va världens bästa!<3 jag satt o grät i timmar den kvällen. jag fick veta det id runt halv nio tror jag. och kl 3 stängde jag av datan. men jag somande inte för de.. men tillslut somande jag med tårar i ögonen. det va verkligen ingen skönhets sömn den natten. sedan på morgonen så grät jag igen, men det blev lite bättre när jag gick till bussen. men när jag kom till skolan igen så står Kerstin där.. och hon frågar hur jag mår. och då brast jag. jag grät som en jag vet inte vad.. och jag fick inte fram ett ord.  en till slut fick jag fram ''maika är död'' och det va så jobbigt att säga. första lektionen den dagen var so. det va torsdag. men jag går in i klassrummet och sätter mig, försöker att inte kolla på någon. men det går inte så bra. sonja ser på mig och frågar vad som hänt.. och jag skriver på ett papper för att jag inte klarar prata. samtidigt var jag rädd för att folk skulle tycka jag va barnslig.. men det gjorde så ont.. den dagen bara jag grät o grät. fredagen va bättre sen. tårarna rulla ner fö min kind. men inte så som det gjorde dagen innan. jag är ledsen o gråter än idg för det som hände då. men sån är livet. Maika, du va och lär förbli världens finaste! <3
sedan där vid nyår så blev jag ju sjuk. jag låg i tio dagar, utan orka och matlust. och jag trodde jag skulle dö. nej inte riktigt. men jag va så svag..  men det blev bättre. jag gick till skolan och det ordnade sig. men jag har fortfarande perioder jag inte klarar av att äta.. och det är så sjukt jobbigt..

sen vårterminen. jag kommer inte riktigt ihåg vad som hände i början där.. men det rullade på. jag försökte att inte tänka så mycket.. jag ville börja om, men det va inte så lätt.
och jag klarade faktiskt hålla sams med lärarna. jag bråkade inte med dom på samma sätt.
men sedan nu i slutet, från typ mars. då har allt bara rasat. inget har varit bra.. känns det som. martin va sur heela tiden på mig. och jag fick aldrig någon chans. och det mådde jag jätte dåligt av. jag förlorade mer av mitt självförtroende. och mådde jätte dåligt. men det fick sitt slut det med. för jag orkade inte. mamma såg att jag mådde dåligt av det.. men det slutade för typ 1 månad sen.
men då började allt annat heleete. jag blev KÄR! och om jag visste att det skulle bli såhär så skulle jag inte blivit det. men killar är verkligen svin på den avdelningen! det blev massa mas med det. sen händer en en killa grej med en kopis. och sen händer det värsta som kan hända för henne. och för hennes syskon. men drar inte upp det.  och eftersom att man står henne/dom så nära så blir man själv lite drabbad.. och under tiden  har jag sjäv problem. och allt har varit upp och ner.
men det jobbigase för mig va att jag skulle bo ihop med denna killen i en helg.. på läger..  men det gick.. jag grät båda kvällarna.. men jag fick pratat med honom. och det va en oerhört stor lättnad! men det var fortfarnde mycket.. men det är forfarande inte löst. allt jag vill är att bli vän med honom. att slippa ge sura blickar till varandra osv.. men det får vi hoppas löser sig snarast.. 
men allt detta har såklart påverkat mina betyg. för jag har ju varit jätte deppig i skolan och gråtit mig igenom lektionerna. hur jag än försökt så har jag inte kunnt hålla tårarna inne.. jag har inte orkat lagt ner tid på skolan, tisdagarna va värst i skolan. lite raster, jobbiga lektioner, och lång dag. så ´jag åkte hem nästan varje tisdag. och de drabbade verkligen mitt no betyg.. men vafan ska jag göra lixom..

detta va typ det jag ville säga om mitt skolår i 8an..

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar